Här sitter vår älskade Thelonious( en av de tre extra "kryddorna" i vår tillvaro) och tittar på TV.
Undrar om han förstår att de han tittar på har hans pappa animerat?
Men han ser onekligen väldigt intresserad ut.......kanske han känner igen någon figur.
För pappa gjorde detta "jobbet" hemma vid sin egen dator & jag har med egna ögon sett när hjärtat varit uppe i pappas knä när han arbetade med figurerna. Konstig det här med datorer.....detta är en samproduktion med norsk TV-svensk TV. Det roliga i det hela att pappa aldrig var EN dag i Norge! Utan han satt i sin lägenhet vid datorn i den stora staden & gjorde detta....men de är ju inte samma dator som vi "vanliga" har. Serien heter Vännernas stad & går på TV4 på lördag morgnarna Tror ni vi är stolta?
PS: vi har sett alla avsnitt liggande i sängen på lördagrna 07.10.
4 kommentarer:
Stort tack för receptet, ska testa en dag när jag är på matlagningshumör...
Huvudet är något bättre, men inte helt okej...vilket det antagligen aldrig blir...haha.. Vädret har varit ömsom sol ömsom moln idag, men det töar i alla fall och snart är all snön borta. Jag förstår att ni är stolta, tyvärr har jag aldrig sett det programmet, är inte riktigt uppe så tidigt på lördagarna...helst inte någon annan dag heller...om jag får välja :) Hur gammal är lillkillen? Svårt att avgöra ur just den vinkeln.. Har du kanske någon bild framifrån??
Du har säkert publicerat fler foton här på din blogg vid något tidigare tillfälle och en vacker dag ska jag läsa genom allt från början... Ha en skön kväll! Kram
Har jag fattat det hela rätt...den här vita katten har ett hem, men vill hellre vara hos er...eller?? Katter är ju svåra att styra, de väljer själv var de vill bosätta sig. Ester och jag vistas oftast på landet hela sommaren och där brukade vi ha en svart/vit katt som först bara besökte oss, men sen helt frankt flyttade in. Det märkliga är att Ester genast accepterade honom...hon som annars inte är precis vänlig mot andra katter. Det var liksom kärlek vid första ögonkastet :) Jag visste ju vems katt det var och de hämtade honom flera gånger, men 5 minuter senare satt han på vår trapp igen. Vi bestämde att han fick bo hos oss tills vi flyttade hem till stan igen, då bar jag hem honom, men han gillade det inte. Förra året slutade han sitt kattliv och det var Esters första sommar utan honom, hon gick runt och letade och väntade... Jag saknar också honom, det var en mycket speciell katt...Sigge... Han blev trots allt relativt gammal, 17 år, det var njurarna som slutade fungera. Men några småkissar blev det inte..Ester är steriliserad och Sigge var kastrerad. Jag blir lite sne på folk som inte fixar sina katter, det går helt överstyr när de får yngla hur som helst. Det är inte heller så himla roligt att ha en pilsk hane sittande utanför huset, deras serenad har en tendens att bli ganska högljudd + att de markerar revir överallt. Hoppas du får en fortsatt trevlig kväll och helg! Kram
Vilken härlig konstnärsfamilj jag får kika in hos...mycket talangfulla på olika sätt men för allt krävs en konstnärlig blick och det har ni!!!
Hej igen...hade just skrivit en lång kommentar när batteriet tog slut och allt slocknade...inte alls kul. Men... Jag tror inte att jag är rätt person att ge goda råd i just den här frågan. Jag kidnappade Sigge i flera månader och grät sedan floder när jag lämnade honom till ägarna på hösten. Ändå visste jag att han hade ett bra hem där han mådde gott. Men det hjälpte inte för jag tänkte bara på att han gick och letade efter oss och undrade vart vi tagit vägen. Det var så himla jobbigt. Ni har ju inget ansvar för den här katten och kan resa när ni vill, men man fäster sig lätt vid de små liven. Hon tycker säkert att det är rena himmelriket hos er där hon slipper alla ungar som stojar, dessutom för hon nog mer uppmärksamhet av er...
Jag hade defintivt släppt in henne, inget tvivel om den saken - men huruvida det är rätt eller fel...det kan jag inte svara på. Hjärnan säger ett - hjärtat nåt annat...så brukar det vara.
Så du tror att rumpan duger :) ja, det får den göra, har ju ingen annan... Det ska bli skoj...hoppas jag..
Vi hörs när jag kommit hem igen. Kram
Skicka en kommentar