Sagt & gjort. Vi gav oss iväg med tåg till Uppsala(Föräldrarna förtvivlade)
Åkte tåg sittande & tittande ut HELA resan! Vi tyckte detta var så otroligt fascinerande Kommer aldrig att glömma när vi steg av på järnvägsstationen i den STORA staden Uppsala! Nu skulle vi arb. som sjukvårdsbiträden på Akademiska sjukhuset. Bostad o arbete var fixat. Vi kom fram en vecka innan vi skulle börja arbeta, för ingen av oss hade varit i en stad tidigare. Vi tränade/övade att gå gatorna från bostaden till sjukhuset i EN vecka. Sträcka på ca 1km.
Nu började det ljuva livet, fattar än idag inte hur vi klarade oss så bra som vi ändå gjorde. För ni ska veta att vi var sååååååå "gröna" och hade inte mycket livserfarenhet! Allt var nytt: det fanns karlar, nöjen, pubar,m.m.
Glömmer aldrig när jag såg ett äppelträd som man kunde plocka frukt direkt ifrån o äta! I Överkalix växer inga frukträd.
Arb i några månader, men insåg att jag ville gå vidare...där var jag ju förståndig.Valde mellan läkare-sjuksköterska. Det blev sjuksköterska, vet idag att jag valde rätt. Blev klar i början på 70-talet. Så jag har varit i vården i över 30 år(Slutat för ca två år sedan, ej pga av ålder utan för att bli en livsnjutare) Slutar här, men fortsättning följer. Ni ska veta att jag inte varit så "skenhelig"....de kommer senare i em.
2 kommentarer:
Intressant att läsa din livshistoria - väntar med spänning på fortsättningen...
Som svar på din fråga...jag älskar musik överhuvudtaget, inte enbart Kent :) Men visst, jag har följt dem sedan de dök upp 1995 och jag ÄR ett stort fan. Jag tror att Kent är en sådan grupp som man antingen är verkligt fäst vid eller avskyr som pesten. Jag känner igen mig i Jocke Bergs texter och deras alster har blivit som en god vän genom åren. Jag hämtar ny kraft hos Kent, tröst, hopp...lite svårt att förklara och det låter kanske galet, men så är det... Att det har blivit så mycket skrivande om dem just nu beror på den stundande konserten...normalt sett är jag inte lika enkelspårig :)) Ha dé gott!! Kram
vad ni var modiga att sticka iväg så där på egen hand och upptäcka världen. Jag var alldelles för feg när jag var ung. Men det är något jag kan tänka på att jag skulle ha gjort. Åkt iväg och levt.... jag väntar med spänning på fortsättningen. För resten, vilken lycka att ha möjligheten att sluta arbeta för att man vill ta vara på livet. Det är inte alla förunnat. Kram på dig.
Skicka en kommentar